6 sep. 2016

Rossia pacifica - en overkligt söt bläckfisk

Som en liten bläckfiskformad juvel glimmar den på havets botten. De här små bläckfiskarna blir inte större än allt som allt elva centimeter långa. De hör hemma i Stilla Havet och är bara några av de många vackra havsdjur man kan finna under ytan - och som är helt och hållet verkliga!




Källa: Wikipedia



13 aug. 2016

Krönika: I Tivedskogarnas djup

Den senaste veckan har tillbringats i en liten röd stuga på Närkeslätten. I Närke utspelade sig också en av de händelser som bidrog som bränsle till mitt stora intresse för kryptozoologi.

Det var ungefär femton år sedan det hände.
I en utstickning av de stora och mytomspunna Tivedsskogarna ligger en liten skogssjö. Någon gång i tiden har den nog varit större, för den är omgiven av våtmark och förrädisk gungfly. En långsmal spång av plankor leder ut till en brygga. Vattnet är brunaktigt och någon meter ned blir sikten helt obefintlig.
Jag och min bror hade badat där många gånger och den här högsommaren var det dags igen. Trots värmen var vattnet kyligt så fort man kom ned en fot under ytan. Min bror hoppade i direkt och började simma, medan jag föredrog att ta stegen ned från bryggan och vänja mig gradvis. När jag väl kom i hade han redan simmat bort till sjöns andra sida och tagit sig upp på en annan brygga.
Jag simmade en stund, men när jag fick syn på en stor sten i vattnet, precis under ytan några meter bort kändes det som en bra idé att sätta sig där och vila litet.
Men när jag var kanske en och en halv meter från "stenen" sjönk denna ned i djupet och jag kände ett extra kallt drag om fötterna när någonting simmade under mig.
Jag har inte badat där igen. Jag kunde då  inte för mitt liv lista ut vad det kunde ha varit.

Efteråt har jag gjort efterforskningar kring den lilla skogssjön. Den är djup för att vara så liten, minst tre meter fritt vatten och sedan minst fyra meter dy. Det finns fisk av fyra olika slag som man känner till, småfisk som är vanlig i insjöar och ingenting extraordinärt. Inte heller förklarar de vad jag kan ha sett, även om de kan förklara vad någonting större i vattnet skulle kunna livnära sig på.
Den enda förklaringen som verkar möjlig så här efteråt är om det finns mal i sjön. De blir ju trots allt stora, äter utöver fisk även grodor vilket det finns gott om i sjön, samt övervintrar i bottenslam som den gräver ned sig i.
Dock är det främst en nattaktiv fisk och då vi badade hade solen knappt ens börjat gå ned.
Någon gång skall jag återvända och undersöka vad som faktiskt döljer sig i den lilla sjön i Tiveden.

24 juni 2016

Ingen Kraken på Google Earth


För ett tag sedan började den här bilden dyka upp på nätet samman med diverse spekulationer. Tydligen var den tagen via Google Earth och många var de som hoppades på att man nu lyckats få en bild av ett gigantiskt havsmonster, helst då den ökända jättebläckfisken Kraken.

Det mättes, spekulerades och jämfördes och folk häpnade över hur stort monstret i så fall skulle vara.

Dock är det inget monster, utan en intressant formad klippa som kallas Sail Rock, så tyvärr, inget monster den här gången heller.
Men vem vet vad som fortfarande håller sig dolt under ytan?

Sail Rock
Källa: Snopes.com (bland annat)


3 juni 2016

Intervju med Oskar Hejll om det bevittnade i Storsjön

Storsjön, foto: Yvonne Undin
Klockan var runt åtta på morgonen den 2/6 2016 när ett sällskap på fyra personer såg och filmade ett märkligt fenomen i Storsjön. Bevittnandet skedde i småbåtshamnen i Östersund och det filmade i vattnet rörde på sig, samt var enligt filmaren Martin Lundström (som fiskat i många år) inte en fisk.
Det är svårt att veta hur stort något är, eller hur långt borta när man ser det så här, men uppskattningsvis var det som sågs vid ytan runt tre meter i längd, och oavsett så tror jag vi alla kan vara överens om att det här inte rör sig om en vanlig syn.

Jag fick turen att göra en liten intervju med Oskar Hejll som även han var ett av ögonvittnena.

Yvonne Undin: Hej! Du har omtalats som kryptozoologen i sällskapet som var med när Martin Lundström filmade en märklig företeelse i Storsjön på torsdagmorgonen. Berätta gärna lite om ditt intresse för kryptozoologi!

Oskar Hejll: Jag driver sedan flera år tillbaka det ockulta museet Dr Cagliostros Kuriosakabinett. Vi samlar föremål och historier med anknytning till "övernaturliga fenomen". För två år sedan publicerade även Chronocopia Publiching en bok om samlingen som heter Dr Cagliostro's Cabinet of Curiositys, Investigations of the unknown. Jag reser runt i hela världen och fortsätter samla historier och föremål med anknytning till märkliga fenomen. Jag är därför inte specialiserad kryptozoolog, utan intresserad av allt från Grönländska schamaner och hemliga sällskap till sjöodjur och begravningsritualet för odöda.

YU: Har du tidigare sett någonting oförklarligt som kan räknas in i det kryptozoologiska området?

OH: Om man ger sig in i den här världen så kommer man i kontakt med mycket märkliga människor och hamnar i många konstiga situationer. Det här är dock första gången jag varit med om att fånga något på bild som fått sådan här uppståndelse.

YU: Vad var din första tanke när ni fick syn på det som var ute i vattnet?

OH: Min första tanke var att det var kul att något stort simmade där ute och att det vore kul om vi filmade och postade det på Facebook eftersom vi var vid Storsjön... Vi trodde vi skulle få några likes och ett skratt, men uppmärksamheten vi fått nu är ju helt vansinnig!

YU: Det är svårt att avgöra exakt utifrån filmklippet, men du som var där, skulle du säga att det ni såg var en levande varelse? Vad fick du för intryck?

OH: Det var absolut en levande varelse. Vi såg den simma både utifrån och in mot land. Det var inte en stock i en ström.

YU: Någon i en kommentar gissade (som vanligt) på att det kunde vara en mal, men få verkar medvetna om att malar inte har hittats så långt norrut i Sverige. Tror du att det ändå skulle kunna ha varit en mal? Några andra gissningar på vad det kan ha varit?

OH: Det pratas ju ofta om malar som förklaring till många sjöodjur. Även tex Tavelsjöodjuret sägs ju vara en mal. Men som sagt, det finns inga kända exempel på malar så här långt norr ut, så OM man skulle hitta en stor mal i Storsjön eller Tavelsjön, då skulle ju även det vara en sensation. Personligen föredrar jag ju spännande historier framför tråkiga sanningar. Men en uråldrig mal eller en gigantisk bäver (vilket även föreslagits) skulle jag tycka var kul nog... Många kommer givetvis att tänka på Storsjöodjuret när dom ser filmen, men det är ju väldigt långt mellan en suddig mobilfilm och bevis för Storsjöodjurets existens.

YU: Det är mycket sant. En mal hade också mycket riktigt varit spännande i och med att de inte skall kunna överleva i så kalla vatten, och då kommer vi ju kunna omvärdera både rapporter från exempelvis nämnda Tavelsjön samt Hornavan.

Åter till filmklippet: Det ser ut som att det som är på filmen flera gånger lyfter det som torde vara huvudet. Är det ditt intryck också?

OH: Njä... Jag uppfattade ingen del av det jag såg som huvudet på något djur, mer som mitten på en kropp. (Vilket då torde innebära något längre än tre meter, där inte allt sågs över ytan. Red. anm.)

YU: Tack för att du tog dig tid och lycka till med insamlandet av fler märkligheter!


Har Storsjöodjuret fastnat på film?



Den 2/6 filmade Martin Lundström detta i Storsjön, med honom som ögonvittne var även en kryptozoolog, vilken kommer att berätta mer om saken i en intervju som görs för den här sidans räkning just nu!

Ovanligt många varulvsrapporter i Storbritannien

Av: Valle Grehn för kryptozoologi.blogspot.se
I Hull, Yorkshire har det på senare tid rapporterats in att folk har sett någonting som de själva benämner som en varulv. Samtliga beskriver varelsen på liknande sätt och utifrån dessa ögonvittnesskildringar har man noterat att varelsen skall vara runt 240 cm lång upprätt, väldigt hårig och till hälften människa, till hälften hund. Varelsen skall kunna hoppa över höga staket, springa på alla fyra, eller gå upprätt när den så önskar.

Många relaterar varelsen till en känd historisk varulv som rapporterats i området över ett sekel tillbaka. Denne kallas för "Old Stinker" och sägs höra hemma i närbelägna skogar. Intressant nog även de skogar som sägs vara de sista där vilda vargar fanns i England.

En lokal historiker håller just nu på att arrangera en "fullmånejakt" där man skall ta med sig inspelningsutrustning och försöka få varelsen på bild.

Vad det egentligen rör sig om återstår alltså att se, och kommer fler rapporter så publiceras de här också!



Källa: ILoveWerewolves


19 mars 2016

Rapport från Accio 2016

Jag har under dagen hållit i lektioner om kryptozoologi på konventet Accio 2016.
Tack till arrangörer och deltagare för ett trevligt konvent och stort intresse för mitt ämne!